Kultur

Eftersom jag lyckades åka på någon sjuka idag så håller jag till i rummet. Ganska skönt då jag var ganska trött. I alla fall så får man ganska mycket tid att tänka när man är här. Som ni kanske vet så älskar jag det här stället. Innan jag åkte hit så tyckte jag verkligen att en del av de regler som finns här var konstiga och onödiga. Nu börjar jag förstå dem mer och mer. Idag fick vi tillexempel förklarat för oss varför dem var så otroligt hårde på kvinnornas kläder. Tillexempel är det inte okej att ha linne eller urringat, man får inte ha tighta byxor eller visa knäna. Detta tyckte jag känder otroligt gammal modigt men idag så berättade en i personalen varför. Det handlar mycket om att man ska bryta ett mönster som ofta finns hos människor som har en bakgrund från "gatan". Att man inte behöver som kvinna visa upp sig och liknande. Att dem är så otroligt extrema beror mycket på att om kvinnorna skulle slappna av så kanske dem hamnar mer på "normal" nivå än "vågad" nivå.

En annan sak jag reagerade mycket på var att kvinnorna bara fick lyssna på kristen musik. Nu förstår jag att även det handlar om att bryta ett mönster. Musik som spelas må radion må vara skön att digga till men den handlar ofta om helt sjuka och konstiga saker. Att ta avstånd och få distans kan ju öppna upp ögon. Desamma med filmer. Kanske måste man inte ta bort dessa helt ur sitt liv men man måste nog ha distans till dem om man inte vill påverkas. Oj vad jag låter gammalmodig, men så kan de gå när man trillar in i en kultur som är otroligt mycket "strängare" än vad man är van vid. 

Ett år och mycket har hänt...

Helt fantastiskt vad det senaste året har inneburit! På ungefär ett år har jag hunnit med att skaffa ny hund, varit i Tanzania med Simon och Jenny, Åkt skidor i Hemavan med familjen, weekend i Italien med bästaste mamma och pappa, tagit studenten med allt vad det inneburit, solsemester i kroatien med familjen, jobbat på underbara Skogshyddan, En månad i Italien som barnflicka mycket glass och pizza, lärt mig göra färsk pasta och riktiga italienska pizzor, började på Götabro, Haft en helt fantastiskt tid där men underbara saker som hänt och många kladdkakor:) Haft många mjölkrig (Och spöat skiten ur Lovisa i de flesta tävlingar), vart på värsta bästa grillpartajet för Simon och Gabbe, haft mysiga picknickar med goa vänner, härliga båtturer, åkt vattenskidor, en mysig dag på Liseberg med Josef, Elin och Simon, Varit i London, Firat nyår hos Lovisa, fått nya vänner, skrattat mig galet trött med Jenny Linck, haft mysiga tekvällar med beavers, råkat mosa en stooor chokladboll mellan bäddmadrassen och sängen, Druckit mkt te hos Gabbe! Frukost dejt med Robert och Lisa, Tappat bort en himla massa saker som sedan har hittats igen (spenderar väl ungefär 50% av dygnets timmar med att leta), Grillkvällar med Ninni och Anita!! Börjat mina tre månaders praktik i New York med fantastiska Elina!

Vill tacka alla som medverkat i detta år, ovannämnda och icke ovannämnda. TACK OCH JAG GILLAR ER!

  

Dagens ros...

Elina Sjulsson, vad vore jag utan henne så här långt hemifrån. Inte bara de att hon har tålamod med mitt humör och mina dåliga skämt utan hon ställer även upp som frisör sena kvällar, igår både klippte hon och färgade mitt hår. Dessutom hjälper hon till att skratta bort pinsamma stunder som lätt uppstår när man byter kultur OCH MYCKET MYCKET MER!!. Sist men inte minst så ställde hon upp i morse när jag blev sjuk. Trots risken att hon skulle bli dränkt i olika sorters kroppsvätskor eller liknande så sprang hon efter piller, satt bredvid och hämtade värmekudde, samt varnade alla för en nedsmittad toalett!! VILKEN VÄN!!! :) Elina om du läser detta vill jag bara säga att du då är lika trofast som en riktigt gammal hund! PUSS!

Down town Brooklyn och Bronx

Dagen idag har varit händelserik och bra! Vaknade vid sex och gick upp för att göra oss i ordning till kyrkan. Det är ganska hysteriskt varje gång eftersom att det är ganska viktigt med avd man har på sig just till kyrkan. När vi väl hade fått på oss varsin kjol och nån blus (som vi förövrigt kände oss otroligt obekväma i) så bar det iväg till kyrkan. Idag har varit en sån där dag när både jag och Elina har varit ganska trötta. Jag har haft svårt att ställa om tiden i mitt huvud vilket gör att jag vaknar kring fem-sex på morgonarna och är klarvaken. Så idag kanske har varit lite av en lätt irriterad da, vilket gjorde det ännu värre att behöva ha kjol... i alla fall så kom vi till slut iväg till kyrkan. Vi åkte först ca 40 min innan vi kom fram. ÄNTLIGEN fick vi se Manhattan, trots att det bara var på långt håll såg byggnaderna maffiga ut. Vägen var skumpig och det gick väldigt fort så Elina såg livrädd ut titt som tätt medans jag njöt av lite fart och fläkt. Vi kom i alla fall fram till en liten kyrka och där skulle ett gäng av kvinnorna sjunga. Det är sjukt hur starkt nånting blir när man vet vad någon gått igenom. "I once was lost but now I'm found" får en helt annan innebörd. Kvinnorna gjorde också en otroligt starkt "drama". Det var en bra Gudstjänst men Fantastiska vittnesbörd och mycket annat. Bland anat berätta en kvinna om hur hennes mamma blev dödad av hennes pappa när hon var 10 år, hon gifte sig som 16 åring hade fem barn som 26 åring och hamnade i drog och alkoholmissbruk, var med om en otäck bilolycka som ledde till att hon förlorade alla barnen. När hon sedan kom i kontakt med TC och mötte Gud förändrades hela hennes liv och hela hennes situation! Jag slutar aldrig häpna!! Efter gudstjänsten blev vi bjudna på mat och tårta! Det var gott!

När vi kom hem blev vi med bjudna att gå ut och äta och gå på en liten shoppingrunda. Nu fick vi se Brooklyn down town på riktitig! Helt fantastiskt! Vi käkade hamburgare på ett ställe som hette nåt kul (kommer inte ihåg) Det var i alla fall gott! och så var den första riktiga Amerikanska hamburgaren uppäten! Sen gick vi en promenad ner till ett ställe som hade utsikt över hela New York city! Stannae även till på Starbucks och köpte varm choklad med vispgrädde! Magiskt!! Efter det bar det av hem igen! Är glad efter en bra dag! och nu längtar jag efter sängen!

Lägger upp lite bilder som är tagna med min mobil (vissa i bil på skumpig väg) men de är i alla fall nånting!

Frihet

Igår var våran första dag på praktiken kan man nästan säga. Eftersom vår handledare har varit sjuk sen vi kom hit har vi mest hängt runt, promenerat och sånt. Igår fick vi vara med kvinnorna från klockan två till klockan tio. Helt fantastiskt, känner redan hur mycket jag kommer lära mig av dem. Vi började med att hänga med två tjejer som höll på att baka kakor. Båda två är 18 år och kom hit när dem var 17, det var helt otroligt att få höra deras historia om hur dem kommit till hemmet helt trasiga och hur dem nu satt som vem som helst i en soffa och pratade och skrattade. En av dem kom hit för ungefär fyra månader sen och hon berättar om hur hon var en knarkare och hur hon hatade livet, trots att hon levde de liv som människor säger att dem längtar efter. Friheten att få göra vad man vill när man vill. Aldrig behöva ta hänsyn till någon annan. Trots det, menar hon, att detta livet som hon lever nu är mycket enklare och innefattar mer frihet. Då bör jag tillägga att det liv dem lever nu innefattar knappt någon frihet, dem har schema från klockan sju på morgonen till tio på kvällen. Dem får inte gå på toa utan att fråga, dem äter när dem blir tillsagda att äta, dem pluggar när dem blir tillsagda att plugga, dem sover när dem blir tillsagda att sova. Det är svårt att förstå hur detta kan innebära mer frihet för nån, eller så är de ganska enkelt att förstå. Beroendet gör en fången...

Idag har vi en tjej och en kille på skolan som ska ta examen från programmet här. Jag har varit här i snart fem dagar och inser redan att det är värt varenda liten svettdroppe och varenda liten tår för att få se någon avsluta sin tid här. När vi åt brunch (vilket förövrigt var OTROLIGT Amerikanskt) så applåderade alla för tjejen och killen som var klara. Dem leendena som spreds sig i ansiktet på dem båda är helt klart obetalbara!


Vaknade lite väl tidigt i morse så bestämde mig för att ge mig ut på en joggingtur. Det är en regnig dag idag, men det var otroligt najs ändå. Ett tag in på jogginturen slog det mig att musik verkligen var överflödigt, så otroligt mycket olika ljud. Jag stängde faktiskt av MP3 och njöt av alla olika ljud, sirener, bilar, människor, musik, hundar och mycket mer. På joggingturen hittade jag verkligen mitt dröm ställe, en park full med HUNDAR!!! De kanske kommer göra att jag klarar av att vara utan Smulan i tre månader. Det var fantastiskt...

Äntligen i NY

USA levererar

Eftersom USA faktiskt är ett annat land är allting här väldigt amerikanskt. Men vad är egentligen amerikanskt, är frågan? Här kommer en lista på saker vi hittills har märkt.

♥ Dörrhandtagen är runda och vridbara

♥ Allt är större; gurkorna, tomaterna, hundarna, drickorna, ekorrarna, husen osv.

♥ Spolknappen på toaletten är ett handtag istället för en knapp (som inte alltid funkar)

♥ Eluttagen ser konstiga ut

♥ Bilarna tutar automatiskt när man låser och öppnar dem.

♥ Det finns chips att köpa var man än går så att man aldrig behöver gå chipslös.

♥ Köerna är klumpar av människor istället för rader.

♥ Man behöver inte stoppa i varorna i påsar själv när man handlar, det finns en liten farbror i slutet av varje kassa som gör det.

♥ Trafikljusen hänger i luften istället för att sitta fast på stolpar.

♥ Istället för grön och röd gubbe vid övergångsställena är det en vit gubbe och en röd hand.

♥ Alla har skor på sig inomhus.

♥ Istället för husmanskost är det skräpmat.

♥ Istället för svenska pratar alla engelska.

♥ Diskborstar existerar inte, bara disksvampar.

♥ Alla människor är väldigt artiga, ekorrarna med. (Eller?)

Dag två

Efter en dag i USA och på TC-hemmet i Brooklyn inser man hur fantastiska människor det finns. Vart vi än tittar så står det alltid något människa där med ett stort leende. Jag kan inte sluta att bli fascinerade av människor som verkligen lägger hela sina liv på andra människor. Här på hemmet bor de 10 kvinnor och ett X-antal män. Alla kvinnorna har på ett eller annat sätt en jobbig bakgrund och det är därför dem avsätter en period här på hemmet, alltså helt enkelt för att hamna rätt i samhället. Jag beundrar deras styrka, att gå från ett så otroligt trasigt liv till att faktiskt försöka ändra på saker och ting.

Jag och Elina bor i ett rum tillsammans med en kvinna som arbetar på hemmet. Vi delar toalett, kök och allrum med kvinnorna. Toaletten är två bås med varsin toalett i samt två duschar med enbart ett draperi. Vilket gör att om man sitter på toaletten kan man antingen prata med den som sitter på andra toaletten eller dem som står i duschen! ALLT HÖRS! haha!! Gillar Elinas kommentar efter att vi gått på varsin toa och uträttat våra heligaste behov: "Jaadu Johanna vi kommer allt känna varandra väldigt bra efter den här tiden!" Jag kunde inte sagt de bättre själv!!

Framme i stor äpplet!

Vi har kommit fram nu! Efter mååånga månaders väntan är vi äntligen framme i de stora äpplet! Resan gick bra, jag lyckades dock glömma mitt handbagage i hallen hemma så dator och en massa andra grejer får helt enkelt stanna hemma. Hoppas på att Pappa lyckas skicka hit grejerna! Tur att man klarar sig ändå! Vi delar rum med en dam som heter Deborah, hon är skön och ganska typiskt Amerikansk!

Vi insåg precis att den enda adapter vi har med oss inte fungerar så jag ska kila nu och helt enkelt spara batteri till bättre tider! hehe!! Vi mår i alla fall bra och är taggade! Vi hörs igen snart!! (kanske)

Packning

Helgen ägnas helt å hållet till packning. Det har verkligen vart full rulle den senaste tiden och de känns i magen nu! Men imorgon bär de av och de blir grymt. Flyget går halv tio och sen finns de ingen återvändo. Pappa och jag ägnade en del av kvällen igår till att försöka packa, måste säga att han har otroligt bra tålamod! Hans kommentar var: "Ja de känns att jag har en dotter också..." Vet inte riktigt hur jag ska tolka det men med tanke på att jag knappt hunnit packa upp efter Götabro så är de kanske inte så konstigt att de krävs en del tålamod.

Igår var jag och fikade med Underbara vänner. Sofia, Elin, Frida Tobiasson, Gurra, Nico, Jenny och Frida Tollesson :) Hur mysigt som helst, resten av kvällen spenderades hos Simon med fruktsallad och gladiatorerna. Det var en bra dag och jag försöker även få sålt min kääääära kamera!

Idag blir det kyrkan och sen ska jag spendera dagen med Gurra och Frida. Blir nog en del packning också...

Snuvig och förväntansfull

Vaknade upp med en förkylning, men vad gör de när man åker till New York om sju dagar!! Det är heeeelt ofattbart men snart så åker vi. Jag är såååå taggad!! Jag och Elina konstaterade det igår att nu är vi redo att åka. Det är bara packa kvar. Och vi är så sugna på att bara packa ihop våra saker å dra! Men de är fortfarande några dagar kvar! Det som behöver göras nu är att kolla upp hur de funkar med trådlöst internet och hur vi ska göra med telefon. Har även några saker, som måste vara gjorde innan jag åker, inför bröllopet i sommar. Gurra och Fridas bröllop alltså! Annars är vi klara och de är fantastiskt :D.

På tal om inget så slänger jag in mitt favvo bibelord just nu, läs och njut: Rom 8:16.

"Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn, är vi Guds barn då är vi också Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet. Jag menar att våra lidande i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår."

Då kan de vara värt att vara förkyld ;)

Åldersnoja

Ärlig talat så förstår jag det inte!! Varför är vi så rädda för att bli gamla! Jag satt och bläddrade i en tidning som låg framför mig på tåget idag och fick se en artikel om föryngringspiller! Visst kan jag förstå charmen med att, som gammal, fortfarande orka. Men varför är det så viktigt med slät hy och bra hår!

Jag är helt för åldrande! Skrynkliga ansikten och tunnhårighet huvuden! Ska det inte synas att man har fått utstå en del av livets scårigheter? Vem vill vara en välbevarad mumie?

Götabro i all sin glans...

Götabro i all sin glans. Det är svårt att sluta fascineras av hur platsen Götabro, med allt vad den innebär, får en att känna sig så otroligt lycklig. Överallt finns goa människor som man tkr om, överallt hör man skratt och prat, överallt finns utrymme för att växa och överallt finns de människor som alltid vill ställa upp.

I september 2011 kom jag till platsen. En otroligt vilsen tjej som trodde att hon hade full koll. Ja ni vet nog vad jag menar, för visst är de så att dem flesta av oss, mer eller mindre, har gått igenom den där perioden. Ja då man tkr att man har funderat igenom många, ja kanske de flesta, av livets alla frågor. Man är stark och vet precis vad man tkr och tänker. De tog några veckor innan jag insåg att de faktiskt finns mååååånga andra sätt att se på saker och ting, visst blev det några riktigt sena kvällar vid matbordet, då vi diskuterade frågor. Slipningen började och ögonen öppnades på många olika sätt och vis. Fantastiskt och skit jobbigt!

Jag är glad nu, att brorsan och hans goa tjej, tjatade på mig att gå här. Ett år med Gud och ett år att slipa på mig själv! Trots allt detta så har även solen sina fläckar! Och nu börjar jag se fläckarna!

Äckliga kök med disk överallt, matrester på bordet, smuts på spisarna och äckliga kylskåp. Stora spindlar, mögel, bajs i duschbrunnarna, stopp i toaletterna och mycket mycket mer. Ja nu börjar jag längta hem, eller hem och hem. Egentligen längtar jag nog efter något annat än de jag har, ja de är väl ganska typiskt. men på något vis får man väl tänka till och fundera över vad som är viktigast, och jag är väldigt glad över att jag har spenderat ett år på Götabro bibelskola!